Nu ikväll åkte jag och Martin till minneslunden här i Alingsås och tände varsitt ljus för min mamma. Det har snart gått 2 år(!!) sen hon gick bort. Det känns som att tiden har gått rätt fort men ändå så avlägset. Vi hade ganska nyligen börjat försöka bli med barn då för 2 år sedan och jag minns att jag SÅÅÅ gärna ville hinna berätta för mamma att hon skulle bli mormor för första gången... och jag ville ju så gärna att hon skulle hinna få träffa vår underverk. Tyvärr fick jag som vanligt mensen någon dag innan hon gick bort så jag fick aldrig den chansen. :( Det gör ju alltid lite extra ont i hjärteroten under högtider och årsdagar. Just på hösten är det lite extra mycket (alla helgona, hennes dödsdag, hennes födelsedag, jul och nyår osv) minnesdagar. På min bröllopsdag var det så klart extra jobbigt. Men jag tror hon var med mig där i kyrkan och log mot oss från ovan.
 |
| Lägger en blomma ur min bukett till mamma |
Jag kan bli så arg över att hon missat så mycket och hon dog alldeles för ung och var sjuk alldeles för länge! Jag var nog inte mer än 11-12 år när hennes sjukdom (KOL) började märkas av ordentligt. Det var nog en lättnad för henne att få somna in till slut och jag hoppas hon har det bättre och kan andas fritt där hon är nu. Hon är iaf med mig i mina drömmar var och varannan dag. Och jag undrar om det inte är hon som är här och spökar hos oss lite då och då...
Usch fy va hemskt! Skickar lite kramar till er så här i höstmörkret.
SvaraRaderaJag har en lykta på balkongen som jag brukar sätta gravljus i för de som gått bort och skänker dom en tanke. Det brinner alltid ett ljus för dom där på höst/vinter!
Jättefin bild från kyrkan...o oerhört fin gest. Kram i höstmörkret!
SvaraRadera